Oculus
Kategori: Allmänt
Två syskon ser sina föräldrar bli brutalt mördade. Syskonen tror att det är spegeln de köpte ett tag innan orsakade detta och börjar genast att undersöka saken.
En psykologisk terror som trappas upp med en anda som känns som en hälsning till Hitchcock. Det är sannerligen spännande och riktigt kusligt i början när syskonen ska starta sitt uppdrag med att ta reda på om spegeln är förhäxad.
Filmen fokuserar mer på historia och skådespeleri än effekter och trötta hoppa till effekter. Här finns inga bröst, sprit och slakt med i filmen utan man fokuserar på att göra en bra film som att bygga upp en psykologisk terror istället. Både Karen Gillan (Kaylie) och Brenton Thawaites (Tim) är båda duktiga.
Oculus klipper även ihop både dåtid och nutid in i varandra på ett bra sätt vilket också gör att man vill se mer och veta mer av historien. Det kan blir lite jobbigt i mellanåt men man skapar förvirring kring både tittaren och karaktärerna. När vi hoppar till dåtid när syskonen är små så har filmen sina bästa stunder och läskiga. Då får vi vara med när rädslor och den psykologiska terrorn byggs upp. Rädslor kring syskonen och denna tomhet och hopplöshet.
Men filmen faller på att vi sett mycket utav det här förr.
