Eriksfilmblogg.blogg.se

Värmlänning som skriver om film, mat och hundar.

Årets filmer

Kategori: Allmänt

Årets filmer.

Tänkte här skriva en snabb och kort lista om vilka filmer som jag själv tycker har stuckit ut lite extra det här året. Jag går också efter svenska premiärer så jag kommer att ta filmer som kom ut förra året på galor och i andra länder men kom ut det här året i Sverige.

”Star Wars: The Force Awakens” tar jag inte med då jag anser att den vilar lite väl tryggt hos seriens förra sex delar för mycket.

Spectre

Daniel Crarig har gjort det omöjliga med sin tolkning som den brittiske superspionen. Han har bara blivit bättre och bättre efter varje film som går och såklart så är ”Spectre” hans bästa tolkning som ”Bond”. Här har han på ett brilliant sätt vänt om ”Bond” och gjort honom mer modern och mer mänsklig. ”Bond” är nu en i tiden och är väldigt liten mot det nya samhället, han är som vilken annan människa som helst nu. Vilket också tror jag är hela iden med ”Spectre”, det är hela tiden om val, nytt mot gammalt och saker är inte som förr, dags att ställa om och börja om på nytt. Genialt.

Inside Out

Jag blev i den här filmen liten berörd, skrattade hårt och satt fast klistrad vid bion och älskade varje sekund från detta mästerverk som Pixar släppte det här året. Här så har man varit nära anime och Myazakis världar fast på ett lite mer subtilt sätt, man har försökt sig på att leka med våra känslor och ge dom helt egna personligheter. Makalöst snygg film.

Leviatan

Jag har sett alldeles för lite rysk film så jag tog mig att detta fantastiska guldkorn till film tidigt i vår, det här året. Filmen kom i egentligen förra året men hade som sagt svensk premiär det här året.

I alla fall så blev jag stum efter att jag sett den här filmen hjälp vilken bra film det här var och är, en framtida klassiker som man kan ta fram ur hyllan (eller till skolan) och lära folk om hur olika samhällen kan se ut runt om i världen och kanske främst från dagens Ryssland. En film som hårt kritiserar ryska samhället och slår skickligt ihop metaforiska referenser ifrån myten ”Leviatan” och religion till ett mardrömskt samhälle som faktiskt sker i dag. Filmen är en utav de bästa filmerna som jag har sett det här decenniet till och med.

Sicario

Förmodligen den enda film som hittills har skrämt mig så mycket att jag mått illa efter att jag lämnade bio salen. Mexico är inget land som jag frivilligt tänker ta en turist resa till om jag säger som så. Filmen är rasande skickligt uppbyggd när det gäller att berätta realism och filmmediet i ett, man känner alltså varken att detta är en spelfilm eller en dokumentär utan det är lika mycket utav varje. Moraliska frågor pepprar oss tittare: vems fel var det? Varför gjorde hon så? Var detta rätt utav dom? Får de göra så? Filmen skrämde mig i och med att mycket känns som att lagen kan ta till för att stoppa brottslingar och att brottslingar kan ta över lagen. En paradoxal och moralisk fråga.

Sedan så är ju Emily Blunt hur cool som helst i den här filmen.

Mad Max: Fury Road

Tillsammans med ”Leviatan” så är ”Mad Max” en utav de 10 bästa filmerna som jag har sett det här året. WOW säger jag bara och äntligen fick vi se en film som både är modern och perfekt.

Många har klagat på att ”Max” inte fick vara huvudrollen i den här filmen utan att nån radom brud fick vara det istället, vilket gjorde många arga och besvikna. En kritik som jag aldrig har förstått riktigt, mer relevant kritik vore ju att folk inte gillade filmen på grund utav tonen eller själva världen som filmen utspelar sig på eller att den inte riktigt är deras typ av film. ”Max” har aldrig varit en huvudroll i någon ”Mad Max” film någonsin, han har varit en karaktär vi följt i en värld som ”Max” bara försökt överleva, han är bara där och blir indragen i en massa skit som han inte har något med att göra. Huvudrollen i filmen är just världen och hur människorna lever i den.

Filmen i säg är dock magnifik mer eller mindre, inte en enda skit sak i hela filmen dyker upp alls, inte någon gång. Ofta får vi se ”prinsar och prinsessor” i blockbusters men i ”Fury Road” så har man brutit mot det och låtit både prinsen och prinsessan vara supersoldater och vara lika bra på dem det gör. En film som inte låter en hämta andan.

 

 

Bonus:

Bästa filmen det här decenniet hittills enligt mig är Lars Von Triers ”Nymphomaniac”. Magnifik, gigantisk och filosofisk.

Återkomsten

Jagten

Gravity

Blå är den varmaste färgen.

 

 

Kommentera inlägget här: